Idag är det 11/9 2011, 10 år sedan dom fruktansvärda terrordåden i USA. När chockartade händelser inträffar så kommer man ofta ihåg vad man gjorde när man hörde om det, i flera flera år efteråt. Nu är jag lite för ung för att minnas vad jag gjorde när jag fick veta att Olof Palme blivit mördad, men jag minns vad jag gjorde den 11/9-01.. Jag var sjuk och hemma från skolan. Satt och kollade på TV när en extra insatt nyhets-sändning kom mitt i ett program. Där rapporterades att ett plan kraschat in i ena "tvillingtornet". Det spekulerades i om piloten blivit sjuk eller om planet gått sönder. Några minuter senare flög ett plan in i det andra tornet. Jag minns även vad jag gjorde när Astrid Lindgren dog, när anna Lindh blev mördad och när Diana dog i en biltunnel i Paris. Sen mer privata hemskheter som när min farfar dog och när min morfar dog. När två av mina närmsta vänner förlorade sina pappor (inte samtidigt) och när en gammal klasskompis förlorade sin son. Varför kommer man lättare ihåg hemska och tråkiga saker? Varför kan man inte bara minnas glada nyheter och roliga saker?